Kontakta oss • libocare.se © 2014 •
Slide 1Slide 2Slide 3Slide 4Slide 5Slide 6Slide 7




"Evidensbaserad behandling

 för bättre resultat!"

 

 

 

Evidensbaserad behandling vid beroendetillstånd

 

Missbruk och beroende är ett stort samhällsproblem i Sverige idag. Man räknar med att 900 000 personer har ett riskbruk av alkohol samtidigt som 330 000 personer lider av ett beroende. Riskbruk och beroende av narkotika drabbar över 100 000 individer. De senaste tio åren har tungt alkoholmissbruk ökat med 20 %. Tungt narkotikamissbruk har stigit med 10 %.

 

Statistiken framstår som dyster, men samtidigt har kunskapen om beroende och dess behandling aldrig varit bättre. Det senaste decenniet har stora landvinningar gjorts inom området beroendevård. Sedan år 2000 har det publicerats fler vetenskapliga artiklar om substansberoende än under hela 1900-talet. Det är en märklig paradox att situationen ser värre ut idag trots att vi vet betydligt mer om verksam behandling, än för tio år sedan.

 

Den huvudsakliga orsaken till dagens situation, är att många personer som drabbas av alkohol- och narkotikaberoende inte får bästa möjliga vård. Brister i samordningen mellan olika huvudmän, ideologiska orsaker och otydliga ansvarsgränser bidrar alla till att tillgänglig vård inte utnyttjas.

 

Substansmissbruk i Sverige

I Sverige förekommer en rad olika berusningsmedel. Alkohol är vanligast, följt av Cannabis. Centralstimulerande medel och opioider är också vanligt förekommande. Mindre utbrett är missbruket av hallucinogener såsom LSD. Till detta kommer även ”nya droger”, vilket är en heterogen grupp droger, som ständigt får tillskott av nya substanser. Det förekommer även missbruk av lösningsmedel. Läkemedelsmissbruk är på många håll ett stort problem.

 

Alkohol
Alkohol är det vanligaste rusmedlet i Sverige idag. Alkoholberoende delas in i två grupper, typ 1 och typ 2. Symtombilden skiljer sig mellan grupperna och detsamma gäller för behandlingen. Alkoholberoende typ 1 präglas av sen debut, psykologiskt beroende och skuldkänslor. Vid blandmissbruk ser företrädelsevis bensodiazepiner. Vid typ 2 beroende framträder en bild med tidig debut, alkoholsökande beteende, slagsmål och bråk. Vid utredning uppdagas ofta personlighetsstörning av antisocial karaktär. Blandmissbruk med flera andra droger förekommer.

 

Att skilja ut typ 1 och typ 2 beroende från varandra samt skatta missbrukets svårighetsgrad lönar sig ur behandlingssynpunkt. Genom att matcha behandlingen uppnår man 20 % bättre resultat. Behandlingen måste alltid ta hänsyn till risken för abstinensutveckling och dess komplikationer. Efter abstinensfasen kan man inrikta sig på långsiktig behandling. De interventioner som vetenskapligt har uppvisat resultat är bland annat följande:

 

·    Motiverande samtal: Förstärker patientens egna tankar och resurser. Redan efter fyra samtal kan man påvisa positiva resultat.

·    Återfallsprevention baserad på kognitiv beteendeterapi: Insatsen ges med fördel i grupp om 6 – 8 deltagare.

·    Spärrmedicinering med Antabus: Ett läkemedel som framkallar obehag och illamående vid alkoholintag.

·    Campral: Ett läkemedel som minskar ”sug” efter alkohol och därigenom sänker konsumtionen vid kombination med psykosocial behandling.

·    Naltrexon: Läkemedlet blockerar opioida receptorer. Preparatet ger god effekt vid alkoholberoende Typ 2.

 

Cannabis
Cannabis är den tredje vanligaste missbrukssubstansen i västvärlden, efter alkohol och nikotin. Beredningsformerna är marijuana / ganja i växtform och hasch i kådform. Den aktiva substansen THC stimulerar cannabisreceptorer i hjärnan och medierar därigenom sin effekt. Det framförs ofta åsikter att cannabis skulle vara ofarligt, men påvisade risker innefattar påverkan på minne, motorik, reaktionstid, ökad ångest, psykos och även en ökad risk för schizofreni för yngre personer.

 

De insatser som visats ge resultat mot cannabismissbruk är

 

·    Täta kontakter med behandlare i kombination med urinprov

·    Kognitiv beteendeterapi

·    Motiverande samtal

·    Behandlingsupplägg med förutbestämda belöningar vid drogfrihet

 

Opioider
Opioider är ämnen som binder till opioidreceptorer i kroppen. Opiater är naturliga opioider, utvunna från vallmo. I Sverige förekommer opiater i form av bland annat morfin och kodein. Vanligt förekommande semisyntetiska opioider är hydromorfon, nalbufin, oxykodon och buprenorfin. Syntetiska opioider förekommer i form av ketobemidon, petidin, fentanyl, metadon och tramadol.

 

Heroin är dominerande missbrukspreparat inom opioidgruppen. Drogen kan sniffas, rökas eller injiceras. Heroin är lätt att överdosera vilket leder till andningsförlamning. Heroinberoende är en allvarlig sjukdom med en överdödlighet på 68 ggr.

 

Vid behandling av opioidberoende måste abstinensen först tas i beaktande. I enklare fall räcker symtomatisk behandling. I svårare fall, främst vid heroinabstinens, krävs ofta nedtrappande doser av Subutex eller i riktigt utmanande fall Metadon. Tät läkarkontakt är då nödvändig för att undvika onödigt lidande.

Långsiktig behandling av heroinberoende förutsätter i regel substitutionsbehandling med Metadon, Subutex eller Suboxone. Även andra opioider kan kräva substitutionsbehandling. Insatsen – läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende LARO, bedrivs främst på landstingens beroendeenheter. LiBo Care kan erbjuda substitutionsbehandling i egen regi.

 

Samsjuklighet

Vid missbruk är det även vanligt med olika typer av psykiatrisk samsjuklighet. Substansberoendet kan vara orsakat av försök till självmedicinering med ej receptförskrivna läkemedel eller droger. Uppnås drogfrihet finner man inte sällan ångestproblematik, koncentrationsstörning eller andra bakomliggande problem. Vid missbruk av centralstimulerande medel såsom amfetamin föreligger inte sällan sjukdomstillståndet ADHD. Efter en tids drogfrihet kan neuropsykiatrisk utredning genomföras. Om adhd uppdagas kan stödinsatser sättas in. Man kan även initiera farmakologisk behandling i form av metylfenidat, exempelvis concerta, ritalin eller medikinet. Hos oss används företrädelsevis Concerta inom gruppen centralstimulerande läkemedel.